COGITO - ERGO FLUM

Resfeber.

2012-01-29T12:20:00.002+01:00

Nästa söndag, om Gud är god, sitter vi i palmens skugga och lyssnar på utropen från minareterna i Nildalen.
Hittqade denna webcam på nätet, inte från vårt hotell, men tillräckligt nära. I varje fall vid samma flod i samma stad ...
Sheraton Luxor Resort - Live View from Sheraton Luxor Resort

Deras hemliga liv REVEALED

2012-01-26T22:21:00.001+01:00

starring
Karylina
Jozefina

En grå söndag, någonstans i Sverige

2012-01-26T21:53:00.000+01:00

foto Kjell Mårts, Hedemora

Ha du viri ti låådo?

2012-01-26T18:46:00.001+01:00

Just hemkommen från en konferens med våra kunder som kommit från hela världen.
Japan, Sydafrika, Brasilien, Ryssland, USA, Indien, Rumänien, Belgien...
och inte minst Egypten - dit som vi ska själv om en vecka.
Och jag lovade att ringa när vi är i Kairo - då skulle de komma och möta oss och bjuda oss hem till sig!
Fruns mor hette också Teresa så de tyckte att det var ett bra tecken!
Det ska bli otroligt spännande, och jag måste säga att det är så kul att träffa olika människor från olika länder, som dessa kristna kopter i ett muslimskt land...
Ja, men jag är trött efter dessa intensiva dagar, ungdomarna har fått klara sig själva, då Staffan är stationerad på Åland. Det känns som om jag har skulle ha varit utrikes!

Så, om allt går väl, har jag snart sett pyramiderna.
Då kan jag förundrat konstatera att jag redan inom en löpande 12 månaders intervall har skådat

Hagia Sofia (Istanbul),
Aztekernas tempel (Mexico) och
Draculas Slott (Rumänien) ... och Aztekernas Kalender - solen, stenen, kärt barn har många namn - den som slutar vid vintersolståndet i år 21.12.2012 och är anledningen till otaliga spekulationer om världens ände ... så nu ser jag med iver fram emot Tuthankhamons grav och Pyramiderna - bland annat.

Men jag ser fram emot Påskbraso i Kokkola och Åland by night med min älskade make också.

Hej! Ha du viri ti låådo?

Orsa Tidning 16 januari 2012

2012-01-22T18:00:00.000+01:00

Björnar från Orsa reser i världen

ORSA/HEDEMORA

"Juniors första resa" är en ny bok om en björnunge som tillsammans med sin familj reser ut i världen och besöker bland annat Storbrittanien, Egypten och Kina.

– Björnfamiljen bor i Orsa och först är inte björnungen Junior särskilt exalterad när familjen ska lämna huset vid Orsasjöns strand, säger Karolina Eklöv som illustrerat boken med 18 färgglada bilder.

Relaterat

Under sin resa runt om i världen har björnen Junior hamnat i Egypten.Fotograf: Junior UF

"Juniors första resa" är resultatet av ett projektarbete i Martin Koch-gymnasiet i Hedemora där Karolina tillsammans med Emelie Katajisalo, Josefin Andersson och Jessica Mourujärvi startade UF-företaget Junior UF (Ung företagare).

– Vårt projekt blev att skapa en barnbok riktad till barn i åldern 3 - 5 år och vår målgrupp är föräldrar samt mor- och farföräldrar, säger Karolina Eklöv, som är VD och illustratör i Junior UF.

Boken har redan uppmärksammats och den logotype som Karolina Eklöv skapat tog sig till finalen bestående av de sex bästa logotyperna i Dalarna.

– Extra roligt är det att vi blivit utvalda att resa till en internationell UF-mässa i Tallin. Där kommer boken att säljas på estniska, berättar Karolina Eklöv.

– Vi har också kontaktat Björnparken i Orsa och eventuellt kommer boken att säljas där i ett senare skede. Den kontakten kommer vi att återuppta under våren. Nu under vintern har vi ägnat oss åt att få boken färdig och åt julhandeln.

Karolina berättar att Orsabjörnarna besöker ländernas huvudattraktioner och att författarna på 16 sidor försöker berätta om dem på ett roligt, fantasifullt och enkelt sätt.

– Vårt mål med boken är att minska främlingsfientligheten, starta tankar för att hitta på alternativ till en mer miljövänlig livsstil, ge en inblick i olika kulturer, skapa nyfikenhet och låta barnen veta att de kan hjälpa till att lösa problem och vara till hjälp.

Ett textexempel ur boken är när den inte allt för exalterade björnungen Junior ska åka med familjen från huset vid Orsasjöns strand.

"Men björnungen Junior är inte förväntansfull, han vill vara hemma i Dalarna och i sin hemort Orsa, med sina vänner och allt han redan känner till. Familjen vill verkligen att Junior också ska tycka att det ska bli roligt. Till slut har de övertygat Junior, och han sätter sig i den röda bilen. Men han följer bara med för att han måste."

Börje Lindh0250-401 67borje.lindh@dt.se

Karolinas nya

2012-01-22T12:43:00.002+01:00

..är en blogg, som nu finns i blogglistan, och för säkerhets skull även här nedan.

http://karylina.tumblr.com/

Så du väit!

visst känns det annorlunda

2012-01-17T20:58:00.001+01:00

Dagarna är fortfarande korta, mörkret kommer snabbt och halkan är skrämmande,

Nu är det andra dagen av min änketillstånd - och visst känns det annorlunda.

Foto:Bengt Lindström 1968

Det känns som ett nytt kapitel, som om man kommit till slutet av en sträcka,

tagit höjden och nu ser jag en ny horisont framför mig, och stigen döljs delvis i dimma,

och jag uppfattar inte slutet utan ser att det är för evigt - precis som alla nya etapper är,

nu är det detta som gäller, så som det vore för evigt, sätt foten framför den andra

och börja trampa.

Foto: Birgitta Widegren

Ibland tror man att man har sett hela bilden trots dimman.

Men ju äldre man blir, desto mer erfarenhet samlar man på sig, oundvikligt.

Då vet man, att det finns både gropar och diken, gyttjepölar och stenrösen

som man måste klara av. Över, runt, under, igenom - man man ska förbi.

Att inte avancera är att retirera. Det finns inget status quo på levnadsstråken.

För vare man vill det eller inte, bildar tidens ström till slut

en ansenlig pöl av pissljummet skitvatten kring dina vrister
om du står stilla för länge.

Run!

Det strömmar skön musik...

2012-01-16T00:18:00.000+01:00

Nu har han seglat, min gode make, blott 49 år gammal, österut för att ta en ny befattning i besittning.
Ända till Uppsala hade han en 18-årig blondin som chaufför,

Symboliserar D.H kyrka

som sedan försvann i människomyllret på Uppsala järnvägsstation
men uppfanns av en anhörig som i sin tur återvände i en långsamt södergående bilkaravan
från Dala-Husby kyrka där denne bevittnat en jubileumskonsert för Den Lokala Banken (175 år)
med Hillevi Martinpelto i spetsen av en skara oerhört talangfulla och välmeriterade unga förmågor från närområdet.
Det var Bethooven, Mozart, Bizet, Puccini, Tjajkovsky, Vivaldi och...Moraeus.

Det var piano, fiol, accordion samt valthorn, förutom Martinpeltos gudomliga pipa även en unison flickkör och sist med definitivt inte minst en ivrigt tutande Hedemora Musikkår som under stundom lät som när Pippi Långstrump dirigerar Lergöksorkestern.
Ah ljuva mångfald!

P-E Moraeus låt Koppången, här med Helen Sjöholm, passar oerhört bra i en vinterkyrka framfört med ackompanjemang av piano och fiol ...

Mjölknytt från svärji.

2012-01-14T11:44:00.003+01:00

Den som är intresserad kan kolla under fliken "mjölk" ovan,
ett ditsxat reportage om mjölksituationen i Sverige just i dag. Expressen har fått stå till tjänst, artikeln var intressant och i mina ögon välbearbetad.

/T

Femtondagen; nytt år och kommunikationsvägar.

2012-01-08T09:15:00.000+01:00

Konstigt hur dagarna inte slutar gå.
Jag informerar mina kära läsare om att ha tålamod med min blogg (eller att fullständigt skita i densamma ) ty uppdateringarna kommer inte längre varken regelbundet eller med eftertanke.
Mycket av den dagliga nätkonsumtionen sker i dag via fäjsbook - men jag måste medge att för tillfället är jag fed up med all nätsocialiserande över huvudtaget och vill gå tillbaka till hederligt tête-à-tête -kommunikation och postbrev. Telefon OK. I bakelit.

Apropå TelefÅnlinjer, så är vår hemlinje from hell nu igen.
Ring till våra mobiler - fast det blir dyrare, det kan ju vara värt :)

Ser framtiden 2012 an med försiktig realism - höh, det lät inte superpositivt - tja, nä, men det är inte negativt heller. Detta år kommer att vara full med nya erfarenheter, många vägval och oväntade vyer.
Åjåj.

Dagmar was here!

2011-12-26T13:01:00.002+01:00

Läste Axels uppdatering på fejan. Då tittade vi ut. Hoppsan !!

Dagmar bröt ner en tredjedels ek.

GOD JUL 2011 från MunkkOgatan

2011-12-23T21:04:00.000+01:00

Kalle & Orsa spelmän

2011-12-02T11:12:00.000+01:00

YNDERBAART

Vilka musiker!

Underbar konsert med makalösa musiker. Vi körde upp till Leksand i decembermörkret, Axel och jag, och jag hade uppfattat honom alldeles rätt, han gillade skarpt Kalle M & Orsa Spelmän. Kvällen var hellyckad - han lovade ställa upp för morsan om 16 år igen :) Fast det får bli tidigare... I juli ska vi ju på konsert med Bruce Springsteen i Oslo hela familjen ! ... med nya bilen som vi får i dag, kan jag tro. Oslo är ju inte långt borta !

KOLLA KOLLA KOLLA

2011-11-28T17:19:00.001+01:00

http://junioruf.blogg.se/

Karolinas företag :)

Karolina 18 år

2011-11-26T12:46:00.000+01:00

Centrumrondellen i natt

Pikku tulitikkutyttö

2011-11-13T21:39:00.000+01:00

Jag har -liksom alla människor vare sig de vet det eller inte - ett förhållande till de fyra gundelementen; jord, luft, vatten och eld.
Och jag älskar passionerat varenda en av dem.

Jag ska beskriva det "sedan", för nu handlar det om en insikt som jag fick för några veckor sen.
Det är ju när höstmörkret redan för länge sen krupit upp intill våra stugknutar och kylan (om än långasmt just i höst) börjat sticka sina isnålar allt djupare och oftare in i varat, - så då ska man börja tända ljus.

I dagens konsumtionssamhälle handlar det naturligtvis inte om en enda ljusstump mitt på bordet utan det ska vara ljus i parti. Värmeljus, flytljus, doftljus, terapiljus, färgade, ofärgade, med honumng och bivax och oljeljus och antikljus, kronljus, mysljus och lysljus på enarmat tvåarmat och trearmat upp till nioarmat och takkronor och golvlyktor och fönsterlyktor och marschaller på trappan och ut till gatan och uppå skorstenen. Och öppen spis med sprakande ved.
Och detta mängd av ljus leder mig osökt till kärnan av min tanke: tändstickor.

Så länge det finns en tändsticka i huset finns det hopp, speciellt viktigt när jag rökte, men utan tändstickor- ja då blev livet plötsligt svårt. Ångestladdat. Eld ge mig eld !
Men tillbaka från detta korta sidospår: Tändstickorärförmigenrikedom. Varenda gång jag tänder en, försöker jag få den att räcka till så många som möjligt. Jag till och med vänder på dem och får lite sot mellan tummen och pekfingret när jag tar i det närmast glödheta, sönderfallande tändstickshuvudet och försöker tända ett just till. Och ett till.
Det är plågsamt hur vissa värmeljus behöver ca en kvarts tändsticka för att ta eld, medan gamla, halvbrunna kronljus man bara behöver visa elden för så flammar de upp.
Varje gång jag drar en sticka mot ett plån känns något knipa i magen på mig och viska: Slöseri, denna sticka har du nu använt i ditt begär av brinnande ljus, den kan du aldrig mera använda igen.

Sen sparar jag på halvbrunna tändstickor - till min makens stora irritation (om han skulle märka det) - lite varstans, jag har bl.a en burk på köksfönstret... det serju ut som skräp, men i mina ögon är det ett hemligt förråd. En arsenal. Man vet ju inte när man är i behov av bara en halv, om man redan tänt fem med en genom att låta den brinna från huvud till ända, så att säga, och voila! då tar man en gammal svarthuvad stickstackare, kör in ändalykten på den i ett redan glatt flammande ljus och lyckan är gjord!!
Sparsamhet är en dygd, så, om jag inte sparar på ljusen, så är jag i varje fall sparsam med tändstickorna.

Åt alla enligt behov
av alla enligt förmåga.

Puss.

Jag har hittat min ras.

2011-11-10T22:08:00.000+01:00

Eurasian Karvakorva

Anfäkta och anamma

2011-10-28T17:47:00.003+02:00

... nu ska vi på bio och se på Santozin Liha ja Leikkele - Kapten Haddock och Milou och Tintin.

2011-10-28T17:46:00.002+02:00

Det är något så sorgset med en ensam ko.
Oj oj.

En ensam ko

2011-10-26T22:21:00.000+02:00

Står stilla.
Då fryser man inte lika mycket.
Då orkar man lite längre.

Förgäves väntar i skymningstimmen

Ensam, ensam i det vackra. Vad gör man med all rikedom om man inte har någon att dela det med.

Det var länge sen det var vår.

2011-10-21T17:05:00.000+02:00

... gå in i bilden, rakt in, över krönet.

Ser du åkern, de svängda tiltorna till höger, som stilla vilar under den första, blöta snön.

Doften av jord och löv.

Harri Luojus: Syksy Viipyy, vann Årets Naturbild 2004

Sirkka på Fäjsbook.

2011-10-13T17:11:00.000+02:00

Första TV-hjälten?

2011-10-07T15:22:00.001+02:00

Denna bild hade jag i mitt häfte
där jag limmade in fina bilder från tidningar.
Jag älskade att göra det.

Maya. Elefanten. Inte pojken i serien. Bara elefanten.

Maya was an hour-long U.S. adventure television series that aired on NBC, Saturdays from 7:30 p.m. to 8:30 p.m. from September 16, 1967 until February 10, 1968.^[1] Set in the Indian jungle, the series centered around an American boy searching for his missing father, a big game hunter.

Ett elakt russin.

2011-10-04T13:19:00.001+02:00

Jag känner att det MÅSTE börja hända någonting snart.

Jag tror att jag skulle vara redo att byta jobb, bostad, karl, kropp, liv, diet, mascara whatever men det ska hända något snart - annars tror jag att jag torkar ihop som ett litet russin som blir bara svart och elak.

Hösten är en underbar tid då man känner att man återigen överlevt en stressande, påtvingad sommar då allt som inte gjorts bör göras och mer därtill och ingenting får lämnas åt slumpen och nu är det bråttom bråttom. Och man ska vara barfota med blommor i håret och med havsblå blick och kyss karlsson..!

Ja men jo men visst, värmen är skön, - men luften är high class i oktober.
Lungorna fulla av liv!
Om det inte regnar nästa helg, ska jag bestiga Bispbergs klack igen. Med kamera och kaffetermos.

Motion i höstsolen

2011-10-01T15:10:00.000+02:00

... och korv med bröd efter målgång.
Fick t.o.m. pris - awesome :)
Träffade goa människor och inte minst Eva A., som jag faktiskt saknat.

Sol, värme, höstfint.

Life is a rollercoaster

2011-09-30T19:07:00.000+02:00

Just när man vet att allt är bra.
Under kontroll och tryggt i hamn,
solen skiner och man vet att morgondagen är lika ljus som gårdagen -
så står man plötsligt ute på plankan,
havet stormar och fartyget gungar,
piraterna på däck har ingen nåd,
- och det är ingen film -
och man känner, att snart kommer man att dyka
det kalla kommer att omsluta en
saltvattnet tränger in i porerna
och man sjunker i det svarta

Sticka sticker stack har stuckit ... fast i morgon

2011-09-14T19:18:00.001+02:00

Bara så att ni kan följa mig. Byn Bran i Brasov är mitt mål. Sen blir det en natt på hotell Marski i Helsingfors, och sen en efterlängtad visit till Kokkola. Och om Gud är god så ska jag hinna träffa min lillebror också! Sen jobb i Helsingfors igen men min Dänske Kollega... och sen hem till Hedemora igen. Round we go.

2011-09-10T21:48:00.000+02:00

Tänk att man ska va så insyltta' i liive så man inte har naa utsikter att kuna byri om från scratch.
Sudd' allt o mål liiti om jär å tär, sväng på pappre' å skåda me nyy öögona.

blääh.

Facebookfunderingar för ett år sedan.

2011-09-05T19:09:00.000+02:00

Med tre avknoppningar från Kyrkbacka skola: Tette, Tommi o Dadda:

Jag - en skådespelerska på grund av anledning!

2011-09-04T21:47:00.001+02:00

Jag insåg redan som barn att jag var helt enkelt tvungen att bli skådespelerska,
hur skulle jag annars hinna uppleva allt som jag ville...?
Och filmskådespelerska riktigt.

Det var inte själva statuslivet som lockade med rikedom i Hollywood osv, utan alla de äventyr,
alla de olika liv med ohämmade blottlagda känslor som jag var bara tvungen att hinna leva...
och det gick ju inte "på riktigt" utan enda chansen att få göra allt allt allt var att göra ett helt liv under 2 timmar 18 minuter, cirka. Och nästa. Och nästa ....

Tja, resten är historia.
Typ.

Det blir inte alltid som man tänkt sig.

2011-09-02T11:14:00.003+02:00

Jag tror att SAS-planet till Milano håller på och gör sig klar för landning inom närmaste halvtimmen. Snart kommer mina glada kompisar att toucha Italiens jord och styra kosan upp mot bergen, mot Schweiz och Piemonte...
Men jag ligger här.
Ligger och tittar i taket och svettas och fryser om vartannat. Kroppen värker och ögonen svider. Blunda, koppla av, lugna dig människa.
Jag gratulerar mig själv att jag i min stora mognad inte ens övervägde att följa med som sjukling. Bättre fly än illa fäkta.
Nu ska jag ta lite Ibuprofen igen och försöka blunda.
Ciao bella.

Höstbild.

2011-08-29T19:52:00.001+02:00

Tidig höst doftar av Kvikant.
Skärpan i luften som en morgon bara är där, luften är så klar och färgerna så strålande. Daggen som länge ligger kvar och dimman som skingras senare på förmiddagen - stubben som frasar mot stövlarna då man drar fötterna efter sig över fälten.
En ko råmar någonstans vid Jakas, annars så stilla.
Hur mycket tid hade man inte att vara ett med naturen - fyllas av det som var just då, inte längta någonstans, bara vara en del av existensen, sitta vid dikesrenen i för tunna byxor och se skymningen falla, känna den kyliga nattluften komma som i sjok från skogen, lukten från Jääkala mot kvällen när vinden vände, rävarnas tröstlösa rop.
Tidlösheten var där. I luften, på dikesrenen, i skymningen i tidig september. Innan frosten.

Jag hade en sann barndom, en riktig barndom, i en hel evighet.

Danslärarens återkomst...

2011-08-26T18:43:00.000+02:00

...heter en bok av Henning Mankell.
Ja, jag har läst den, jag gillar HM, fast hans annars så lovande deckare "Kinesen" förirrade sig i stormaktspolitik mellan Kina och Afrika och tappade helt fokus från huvudrollsinnehavaren den sista tredje- eller fjärdedelen.
Intressant i sig, men detta skulle vara en deckare, inte en politisk opinionsbildare...

Tja men det var ju inte det jag skulle förtälja, utan att min underbara, obeskrivliga dotter har frågats att bli danslärare på Arbis! 1½ timme i veckan och betalt för mödan...
- Varför?
- She's simply the best !

Februari 2012 - om det vill sig.

2011-08-21T18:11:00.001+02:00

Om det går som vi vill och Gud är god och inga katastrofer så åker vi utrikes när min gode make fyller 50.
Men kom ihåg att det är en evighet tills och att mycket kan hända innan vi väl är där. Vi brukar vara dåliga på att planera, men just denna gång, för att inte sedan stå där med sleven i handen vid tomma grytor, har han bokat en resa åt sin familj, alldeles själv. Annars brukar det vara min grej.

För att blanda det historiska med det nutida och addera sol och värme, lite lyxigt leverne och något som man inte sett förut - och som jag speciellt inte har alls längtat till - så ska vi tillbringa två veckor i Luxor.

Hotellet ligger som synes, på Nilens strand, och dessutom på en ö i Nilen. Med bro över, naturligtvis, men ändå. En lugn oas utan överdrivet med biltrafik... det får bli Karnak, Konungarnas Dal och Assuan-dammen i varje fall. Möjligen en resa upp till Giza också, till pyMaRiderna... och Nilbåt. Tjoo- hopp!!

Titta!! En Ö i Nilen!!

Här vill jag sitta och äta med Agatha ...

Saxat från Apollos katalog:
Härligt förstaklasshotell i vacker omgivning. Hotellet ligger på en egen ö i Nilen och odlar bland annat sina egna grönsaker. Två poolområden, där det större poolområdet ligger längs med Nilen och har även separat barnpool. Hotellet har många sportaktiviteter som tennis, fotboll, volleyboll, fitnesscenter och motionsspår som löper hela hotellet runt. Bank och cykeluthyrning. Massage och frisör mot avgift. Konferensfaciliteter för upp till 120 personer. Ca 4 km till Luxor stad.

Rummen

Trevliga dubbelrum och lite större deluxerum. Dubblerummen har två sängar och är belägna i stora bungalowliknande byggnader. 16 rum i varje byggnad. Alla rumstyper har satellit-TV, minibar, telefon, radio och hårtork. Gratis luftkonditionering och deponering. Gratis trådlöst internet kan nyttjas om egen laptop medtages. Bad/dusch och wc. Terrass med två solsängar. Vissa dubbelrum och deluxerum har utsikt mot Nilen. Städning 7 ggr/vecka.

Måltider

Frukostbuffé.

Big wheel keep on turning...

Mörönsyötiksi

2011-08-19T22:47:00.001+02:00

Long time no sea...... sa den strandsatte seglaren.

Det känns som om inte jag har skrivit på evigheter, men det stämmer ju inte alls. 17 dagar är ingen evighet.
Tallinn visade sig från sin ljuva sida, definitivt, och jag tror att alla tyckte att resan var lyckad. Huvudsaken att festföremålet var nöjt, och det tror jag hon var. Själv tyckte jag att vår familje-rendez-vous blev över förväntan givande och jag kan tänka mig att träffa de inblandade igen:)

Nu har jobbet tagit fart igen efter semestern, jag har jobbat duktigt och tagit hem orders från Finland för sammanlagt... 6,5 miljoner SEK, känner mig riktigt nöjd.

Skolorna har börjat och jag är en stolt mor åt två gymnasieungdomar.

Vädret har sedan Tallinnresan varit något höstligare, men ändå riktigt hett i solen. Men luften har fått en skärpa som bara hösten ger.

Jag har rört på mig riktigt duktigt, både i grupp, med Karolina och ensam, och i morgon ska jag gå på en två timmars Marathonzumba. Gissa om svetten ska rinna!!

Och bella Italia, två veckor tills jag ska deltaga i Il 30 raduno internazionale dello spazzacamino i Santa Maria Maggiore, Piemonte. På gränsen mot Schweiz, någonstans i bergen.
Sen hade jag tänkt att inte resa någonstans alls. Bara vara hemma... men...

Sen fick jag plötsligt frågan att åka till... Rumänien.
Över en helg i mitten av September, deltar jag i en företags 20-årsfestligheter - och jag sa ja direkt utan att veta mer - bara löftet att få resa till Rumänien dit jag aldrig annars kommer mig så blev bara för mycket och jag nappade direkt.

Sen har jag utforskat och kommit fram till att vi ska vara uppe i Transsylvaniska bergen, nära en stad som heter Bran, i Braşov, 180 km nord-nordost om Bukarest. Där ska vi bo och ha festligeter och aktiviteter på en resort med fantastisk utsikt, med middag ute med helgrillad kadaver och rumänska folkspel... och vi ska besöka Draculas Slott... WAAAAAAAAAAAAAAHHHH. Hoppas de inte har någo interaktivt rollspel med Dracula som dyker upp i källartrappan då skjuter jag honom utan att fråga.
Vem jag reser med? Ingen :) Jag åker själv MÖRÖNSYÖTIKSI tjopp hopp!!

Bran Castle, Greve Draculas hemvist i Transsylvanien.

Hej Augusti!

2011-08-02T09:59:00.000+02:00

Augusti är en underbar, mogen och gyllene månad.
Lite lugnare, lite värdigare, lite mera eftertänksam.

Fredag blir det Tallinn, det ska bli hur kul som helst!, Sen börjar jobbet, skolorna och hösten...
efter en fantastisk sommar!
Lång
Varm
solig
skön!!

Nu längtar jag ÅÅTER till Kokkola.

2011-07-29T09:34:00.007+02:00

Sommarreflektioner

2011-07-28T11:24:00.000+02:00

Underbara sommar.

Underbara lediga dagar.

Underbara, oplanerade lediga sommardagar.

Solen skiner, vattnet glimmar, hallonen växer, kantarellerna doftar...

Frihet utöver det vanliga,

välbehag och välmående,

tiden är utan klockslag

jag kan allt och vill allt

hängmattan i skuggan,

vita kläder på torklina i solen

dagen är öppen

liksom alla de dörrar som jag bryr mig om

som jag väljer att se

världen finns i mig

och jag i världen

-det är att fånga dagen

Rullsand Onsdagen den 27 juli

2011-07-28T11:15:00.002+02:00

Karolina jag och Evelyn styrde kylaren målmedvetet mot beachen,
en intensiv och effektiv dag på stranden, jag varnade de unga från att bränna sig... och kom hem själv med ryggen i brand. Typiskt mej. Det blåste ju!?
Troligen kommer det bilder på K:s blogg om detta också, men hon hann inte lägg upp dem i går kväll, eftersom hon hade bråttom att få i sig lite mat och sen ut o "palla", äpplen, typ. Nattpallning.

Lycklig Teresa.

Bispbergs klack Tisdag den 26 Juli

2011-07-28T11:05:00.001+02:00

... jag hänvisar till Karolinas blogg, eftersom hon lagt in så många härliga och tokiga bilder från vår eftermiddag med bergsklättring (typ) och picknick med hänförande utsikt! Tungt att trava uppåt, skönt att låta tankarna glida över landet nedanför, se molnets skugga vandra över åkrarna sträcka upp handen och nypa det (molnet) i rompan.

"Min själ är vild"

2011-07-25T21:20:00.003+02:00

...sa Hamid och galopperade in i skogen.

Han hade bjudit ut oss på en svampletardag och med kaffetermosen klar och knivarna och plastpåsarna i högsta hugg trampade vi i hans fotspår in i dunklet. Han dirigerade .
"Karro - ditåt - Mamma - ditåt" och vi lydde odiskuterat.
Och vi hann inte ta många steg innan nåt gult glimtade till i mossan.
Och en till och en till. Små förtjusta tillrop från mig och Karolina,

och ett belåtet frustande från vår Iranske guide.

Han kunde skogen, han. Han berättade om hur han vandrat omkring både med och utan kompis, med och utan mål, bara för att vara ett med naturen.

Hamid förde oss till sin speciella meditationssten,
han pratade oavbrutet, undervisade, delade med sig.
Han orienterade obehindrat både till fots
och med bil längs skogsbilvägarna.
"Jag tycker om att gå vilse!", sa han

Vi var tvungna att avbryta efter fyra timmar, för vi hade andra planer till kvällen.

Vi hann faktiskt inte ens fika, skogens guld var så lockande att vi bara gick från tuva till tuva och bara en till - bara den här till... till slut var vi hemma med fem kilo... köksön full med rensjobb.

Och alla älskar kantareller i vår familj.

Lycka!!

Har aldrig fångat en enda kantarell förut.
Nu har jag gjort det med råge!
"Varför svenskarna inte beräätta var de hitta svamp?"
undrade han om och om igen.

Tankar i hallonbusken

2011-07-21T15:08:00.001+02:00

Har tillbringat dagen i mina hallonbuskar.

Den gamla, mot Ekstigen till, är en katastrof, redan i fjol tänkte jag meja ner den, men hann inte, och nu är den som ett förvildat monster.
Den nya, ner mot gatan, är fortfarande lite blyg i sin uppenbarelse bakom körsbärsträdet och vinbärsbusken, men nästa år är den i full fart.

Problemet i år - såsom nästan varteviga år - är att jag naturligtvis varit bortrest under första, bästa, hallonveckan. Och nu är det mycket övermoget och blää i buskarna. Kryp och vidriga ondsinta nässlor....

Det kostar mycket mer i återuppbyggnadsarbete för en kvinna att vara bortrest i jobbet än för en man. Fy fan. Borde ha ersättning från jobbet två dagar efteråt bara för att återställa balansen.
Ni karlar har det bra på ert lila vis.

Men jag är lyckligt hemma och lycklig att vara hemma, hade en mottagningskommitté som dessutom hade tid att i en hel timmes tid sitta runtomkring mig och höra mina reseskildringar.

Nu har jag lyckligt semester, huset tomt och jag gör vad jag vill!!
(Sanning med modifikation: Jag gör det jag vill inom det jag bör göra... i vilken ordning jag vill... snacka om hjärntvättad... )

Teotihuacan today.

2011-07-18T16:48:00.004+02:00

Det var elva resenärer på min heldagstur till Pyramiderna, söndagen den 17 juli.

Belgien - man &
Canada, Ottawa - man - samma firma, businessresa.
Argentina/Miami - kvinna, business, ensam
USA, Pittsburg, PA - man, softwear CA ensamresenär
Costa Rica,
två tjejer, semester.
USA, Arizona - kille... vet inte om det var work or pleasure? Ensam.
Ett par från -
vet inte varifrån, faktiskt, pratade bra spanska, hon asiatisk han skrovlig röst, mycket europeisk, kanske från Spanien? Nä, han pratade nog inte spansk spanska...
Japan/Canada, Toronto - kille business, ensamresenär
..och jag Finland/Sverige

Sen var det Mischa från Indien/Denver, Colorado, en urtrevlig tjej som tyvärr hamnade i en annan grupp, men som jag träffade senare under dagsfärden.

Vi hade verkligen trevligt och vi pratade alla om allting.
Vad jag tyckte var spännande att notera var att det finns så många ensamresenärer. Och som reser jämt och överallt.

Basilica de Nuestra Señora de Guadalupe hade invaderats av 25 000 pilgrimer, så dit kom vi inte nära ens. Vi försökte två gånger, men gatorna var stockade så man fick båda backa och tuta och vända och vrida innan vi kom ifrån. Tur att man inte satt i ratten!

Resan ut ur Mexico City ( ca 60 km) var också spektakulär, med kåkstäder som ringlar upp för kullarna... på båda sidorna av motorvägen (Autopista) i all oändlighet!!??!! Man kan inte riktigt fatta att folk bor där på riktigt. Ja ja, jag har sett det förut, kojor och plåtkonstruktioner, lerhyddor och plastväggar, men jag försöker ändå inbilla mig hur det skulle vara att vakna i kåken, varje morgon, lite rått innan det blir för hett, lukterna, leran, oljuden, lopporna... jo, man kan inbilla sig, men man kan inte förstå. Ta in det om man inte är hjälplöst i det.

Guiden Fidel pratade på spanska och engelska, och jag fick alltså informaion två gånger, det jag inte förstod på det ena, snappade jag upp på det andra språket. Han var en äldre gentleman, klädd i pressade byxor, vit skjorta och slips. Oj vad jag tycker det är snyggt med äldre män med proper klädsel.

Pyramiderna på Teotihuacan är otroliga!
Filmen Apocalypto, regisserad av Mel Gibson, är filmad här (och även vid Maya-templen ), och det kan jag förstå. Filmen är rå och brutal, som jag tror att livet var i många fall i dessa tider.

Fidel berättade att inne på "torget" spelades bl.a en sorts fotboll, där armbågar och fötter kropp och huvud var tillåtna, men inte händerna. Tydligen var det inget lagspel för spelet hade bara en vinnare, och som första pris skiljdes hans huvud från kroppen innanför an hurrande publik, och sålunda fick vinnaren en expressbiljett till himmelen, dit alla ville... heja, heja!!

Vid pyramiderna gjorde Mike från Pittsburg mig sällskap, han var inte heller hågad att klättra upp till toppen på solpyramiden, men vi tog bilder och pratade om livet, resor och våra länder, familjer, tja, ni vet, allt möjligt.

Den tre kilometer långa "Avenida de los muertos" (De dödas aveny) är kantad med byggnader, ruiner, stenhögar, kalla det vad man vill, imponerande stort och fantasieggende.
Att den heter så. är ju en efterhandskonstruktion, då man länge trodde att stenhögarna runtomkring var mäktiga indianers gravar. Men det är dom inte De är solida, utan ingång, de är inte som Egyptens pyramider, utan dessa är byggnader för levande.. eller de som ska bli dödade...
Läs länken ovan och se bilderna...

Vi fick också se tillverkning av silversmycken och föremål av obsidian, som användes framför allt till spjutspetsar. Obsidian är en fantastiskt vacker sten, hård och tung.

Dessutom smakade vi på en lokal alkoholhaltig dryck, pulque, som görs av maguey-plantans (Agave Americana) mjölk. In i rosen av plantan, som mannen står bredvid, utsöndras denna mjölk - smaken då..? - kan jag vara utan. Som förtjocknad fettfri mjölk, med sträv sidosmak.

Och Tequila fick vi smaka, med lime och salt. Gott.

Samt Mezcal, con guson - med den lilla larven i flaskan. Tja, herr-smak, skulle jag säga.

Man ska stå i en ring och skåla och lyfta glaset som följer :: "Arriba, abajo, al centro, pa'(ra) adentro"

"Upp (lyft glaset), ner (sänk) mot centrum (mot varann) inåt (svep i dig)" !

Så nu har jag lärt mig något nytt i varje fall.

På restaurangen åt jag en "Filet Quetzacóatl" med bla ris, ost, squashblommor och nopal som är ... KAKTUS!!! (se bilden)
Jättegott!!!
Ska försöka hitta nån konservburk med dylikt till souvenir.
Drack en Corona, för sakens skull, var som Oppigårds ljusa, god, kall, helt ok.

I kväll går flyget hem, längtar så det svider, vet inte riktigt hur jag ska få dagen att gå men... tja, nu är ju klockan redan 9:40 så det är bara 11 timmar kvar tills vi lyfter.( kl 4 på tisdag morgon Europeisk tid...)
Hemma i Hedemora kommer jag att vara någon gång under tisdag kväll, måste hyra bil, det går inga tåg till Dalarna efter kl 18:30 på vardagar på sommaren.
....så nu ringde jag precis till American Express i Borlänge och förhandsbokade en bil.. tur att jag kom ihåg det....
Apropå flyg, så var femte minut flyger det in ett STORT plan över hotelltaken. De stör inte, nej, men det är fascinerande, hur de kommer, dygnet runt, hela tiden. OCh det är, som sagt inga små propellerplan utan tvärtom stora passagerarflyg som kommer från överallt i världen. Mexico City, Distrito Federal, är i sanning en metropol, en överväldigande stad, jag har sett en del, men än har jag mycket att se :)

Men just nu vill jag bara hem.
Älskar er allihop!!

Elin har ny bloggadress!!

2011-07-18T15:48:00.002+02:00

Nu har jag redigerat hennes länk, så det går bra för alla mugglare att klicka på den vanliga länken och komma till hennes magiska värld!!!

Coyoacan - Casa Azul

2011-07-17T02:18:00.001+02:00

Tog tunnelbanan från El Auditorio mot Barranca del Muerto, böt till linje 9 mot Pantitlán i Tacubaya, Böt vid Centro Médico till den ljusgröna linjen mot Universidad och klev upp i Coyoacan. Med en otrolig dålig karta irrade jag mig vidare inåt i Coyoacan och efter att ha varit bortblåst ett tag hittade jag Frida Kahlos hem, Caza Azul på Calle Londres. Alla gator just här är namngivna efter europeiska huvudstäder, så även denna "London-gatan". Se gärna filmen "Frida" med Salma Hayek i huvudrollen, eller läs Wikipedia-artikeln som ja länkat till ovan. Skakande, fascinerande, så gripande.

Sen tog jag tunnelbanan tillbaka upp mot Indios Verdes, i Hidalgo, böt jag mot Embarcadero och steg ut i Zócalo, på Plaza de la Constitución och förundrade mig över detta en god stund, satt mig på en stenmur och började habla med en kvinna i min ålder, hon hette Carmen Morales och vi fördrev en stund pratande livets allehanda. Sen började jag gå mot Paseo de la Reforma, för att sedan vända mot Bosque de Chapultepec och Polcano, var jag bor i hotellområdet.
Jag gick. och gick . och gick och tammefan jag skulle gå ännu om jag inte skulle ha kommit fram!! De säger 25 miljoner människor och jag tror jag har sett varenda en.
Man säger att man lär känna en stad genom sina fötter. Så jag har studerat ordentligt i dag.
JAg kunde ha tagit tunnelbanan, men ju närmare city man kom från Coyocan, desto trängre blev det i tunnelbanan (dom alla 25 miljonerna var ju där också), så jag tänkte att jag går ovan jord så länge jag orkar. Och det regnade lite, men det hann torka upp flera gånger innan jag var hemma. Jag gick säkert 10 km och troligen lite till. Kunde ha tagit taxi, men jag ville orka ända "hem". Och voilá, här är jag, med ömma fötter men ack så nöjd :)

I morgon har jag planerat en bussresa till Teotihuacan , tänk att få se en Aztek-tempel på riktigt? Kan inte fatta? Det är som att se Förenta Staternas Självständighetsförklaring... Terrakottaarmén... eller dricka en Singapore Sling på Raffles Hotell ... på riktigt. Jag är privilegierad. Men jag är tacksam också!
Kram alla!

Up to date - bilder från Mexico.

2011-07-15T16:15:00.000+02:00

Parken Chapultepec är som Mexico Citys Central Park. Zoo, bokhandel, uppträdanden, matställen, knallar, barnfamiljer, tiggare, joggare, turister och tjuvar. Här är El Lago, sjön, full med trampbåtar. Bakom bl.a. mitt hotell.

Ingången til Antropologiska muséet var knepigt att hitta. Jag fick gå runt hela mastodontbyggnaden innan något sa mig att man måste gå över gatan, runt den lilla parken, över bron här framme..

Välkomnades av lilla fröken Lucy

...och Solhjulet, Aztekkalendern, Axels tatuering i varje fall, i original. Fantastiskt!
Allt i den symboliserar något.

Montezumas huvudbonad.

Jumaltenrannan nousu ja tuho. Ett tempel där djungeln tar över...

De slängde sig ut och en av dem spelade flöjt och slog på trumma samtidigt.

Sakta kom de närmare marken, cirklande runt stolpen. Efteråt gick de runt med sina hattar och jag slängde i några pesos.

Lucy!

2011-07-13T05:41:00.000+02:00

Jag trodde inte att jag skulle träffa henne.
Aldrig i livet.
Jag har inte planerat det, inte i min vildaste fantasi har jag tänkt att det skulle ske.
Men plötsligt var hon där.
Lucy.
Den felande länken.

På Museo de Antropología i Mexico City stod de ca 40% av hennes skelett som upptäcktes 1939 i en glasmonter och väntade på mig.

Glädjen var säkert ömsesidig fast hon rörde inte en fena.

För övrigt är Mexico bekant - nytt, men eftersom jag har mina år i Sydamerika i bagaget, så är jag inte förvånad. Nej, det är inte lika, men inte heller olika.

Den femte juli

2011-07-05T21:32:00.000+02:00

av J.L Runeberg

Nu lyser julisolen klart,

Mitt sinne stäms så underbart

I denna morgonstunden;

Kom, yngling, om du vill som jag,

Kom, låt oss andas några drag

Av sommarluft i lunden;

Det är i dag en högtidsdag.

Den gamle knekten talte så,

Sköt nätet bort, stod upp att gå

Och tog mig tyst vid handen;

Och genom byn vi följdes åt

Och över ängens blomsterstråt

Till blåa sjön och stranden,

I pärlor klädd av daggens gråt.

O, vilken himmel, vilken jord!

Den gamle talte ej ett ord,

Han tycktes blott betrakta.

En tår föll på hans kind ibland,

Omsider tryckte han min hand

Och log och sporde sakta:

Säg, kan man dö för detta land?

Jag teg. En blick ur hjärtat var

Mitt enda, lättförstådda svar,

Han sökte ej ett annat.

Och tystnad rådde en minut,

Han såg kring nejden som förut

Från kullen, där vi stannat;

Då tog han ord, då brast han ut:

Ja, yngling, här från denna strand

Du ser ett stycke av det land,

Som fosterland du kallar:

Skönt, som vid Virdois sjöar här,

Är det kring Saimens tusen skär,

Där Vuoksens bölja svallar,

Där Imatra i skum sig klär.

Och stod du nu längst upp i nord,

Du såg en lika härlig jord

I från dess fjällar höga;

Och om den flacka kust du såg,

Som sköljs av Bottenhavets våg,

Låg Finland för ditt öga

Och tände kärlek i din håg.

Men vet du, vad jag syftar på,

Kan du den tysta tår förstå,

Som i mitt öga sitter?

Och denna dag, säg anar du,

Hur den kan vara mig så ljuv

Och likafullt så bitter?

Det är den femte juli nu.

En dag gryr opp, en dag förgår;

Hur mången lämnar ens ett spår,

När den från oss är tagen?

Den femte juli, ack, den drog

Ej spårlöst bort, jag minns den nog

Sen sjutton år den dagen,

Det var den dag, då Duncker dog.

Här fanns ett folk i Suomis land,

Det finns ännu: vid sorgens hand

Det lärt att bära öden,

Det känner intet offer svårt,

Dess mod är tyst, dess lugn är hårt,

Dess trohet trotsar döden,

Det är ett folk, vi kalla vårt.

Du ser det i dess vila, du,

Det härjas ej, det störs ej nu,

Dock kan för det du flamma;

Jag såg det i dess prövningstid,

I frost, i svält, i storm, i strid,

Jag såg det då detsamma;

Vad, tror du, kände jag därvid?

Jag såg det blöda dag från dag,

Jag segrar såg och nederlag,

Men ingen såg jag svika;

I bygder, där ej sol gick opp,

Stod kämpen än med ishöljd kropp

Och nekade att vika

Fast utan hem och hopp.

Vad tålamod, vad mannamod,

Vad kraft i hug, vad eld i blod,

Vad lugn i skiften alla,

Vad bragder krävdes ej av den,

Som detta folk, som dessa män

Sin hjälte skulle kalla

Och dyrka efter döden än?

Men fråga, om du träffar på

En veteran från kriget då,

En av de tappras skara,

Spörj om han kände dock en man,

Som priset över alla vann,

Och trofast skall han svara:

Ja, herre, Duncker hette han.

Och utan höga anors lån

Kom denne man, en hyddans son,

Från obemärkta trakter

Och vann en storhet, knappast drömd,

Blev landets stolthet, blev berömd

Som starkast bland dess vakter

Och blir i Finlands tid ej glömd.

Och denna äras rena glans,

Hans kärlek gjorde den till hans,

Hans varma hjärtas låga.

Som fosterjord han trohet svor,

För den som för en brud, en mor

Sitt allt han ville våga, -

Med denna kärlek blev han stor.

Han föll; och dock, vad härlig lott

Att dö som han, sen så man fått

Sitt liv med ära hölja!

Det är att trotsa glömskans sjö,

Att lyftas som en grönklädd ö

Ur djupet av dess bölja;

Det är att dö, och dock ej dö.

Nu stråla blomsterprytt, o land,

Höj överallt en lövrik strand

Ur sommarvarma vågen,

Låt rodna dina fjällars topp,

Låt skimra dina strömmars lopp

Och slå mot himlabågen

I glans ditt Saima-öga opp!

Att minnet, när på denna dag

Det nämner Dunckers namn, som jag,

Kan stolt till dig sig vända

Och säga: Se, så härligt log

Det land, som hjältens kärlek tog;

Säg, kan det hjärtan tända?

Det var för denna brud han dog.

I början på Juli 2011

2011-07-03T14:41:00.001+02:00

..är jag lycklig. Så lycklig!!

I natt kl 4 kom min klaraste stjärna Karolina hem från Peace&Love efter en hel veckas festival-tältande. Helskinnad, trött, smutsig och hungrig. Välkommen kära unge tjoade jag och vi kramades i den skumma morgontimmen.

Sen pratade jag med min underbare och oefterhärmlige tappre Moddi till Pappa och hörde hur det bara bubblade av glädje och iver i hans röst - och jag ville vara där. Med Grynttona i Grindskogen.

Och min stolthet, ynglingen Axel har en ny skärpa i rösten efter dagarna i fädernet, jag kan se klarheten i hans blick, riktigt känna hans framåtanda och framtidstro.

Och sommaren är fortfarande lång, nätterna ljusa och åskan mullrar dovt bakom Himmelmora kam.

Midsommarnätternas dämpade ljus....

2011-06-25T18:39:00.001+02:00

Ett firande-around-the-clock hos bästaste Nettan med släkt - dessutom stångresning enligt konstens alla regler.
Alla ingredienser fanns till övermåttan presenterat.
Till och med fiolspelande ungmön och imbelupna glas...
Jag är privilegierad.

Det enda som fattades var våra barn...
Axel i Finland
Karolina i Leksand.

Men jag vet att de hade det bra... så det var lugnt.

Skål från Helsingfors I

2011-06-16T13:40:00.000+02:00

Nu har jag skålat i champagne på takterassen på Stora-Ensos huvudkontor i strålande solsken. Delegation Dalarna var inbjudna på trerätters lunchbuffé i representationsvåningen och det var en alldeles hemtrevlig tillställning. Bl.a nyypeerona å gös.
Huset är ritat av Alvar Aalto på 50-talet och företaget i fråga
har huserat i den från början.

Just nu rasslar en regnskur så rogivande på mina tre takfönster, men om några timmar hoppas jag att det ska hålla upp när vi ska till Sveriges Ambassad och lyssna på bl.a Jouko Karvinen, CEO Stora Enso
Johan Söderström VD ABB och Klas Balkow, VD för Clas Ohlson m.fl. "Affärer i Sveriges hjärta" är rubriken för seminariet.

Dalarna. Tänk att det blev Dalarna för hela slanten för mej.
Fast i morse, på min promenad kring Skatudden och bakom senatstorget blev jag kär i Helsingfors och kände i mitt hjärta att jag skulle kunna bo även här. Det är så mycket historia... men känns väldigt närvarande och realistiskt ... en charmig crossover av det ryska, det svenska och det så uppenbart finska att det kan inte vara nån annan plats i hela världen än just Östersjöns Pärla, Itämeren Helmi.
Det doftade salt hav och måsarna skrek och det erbjöds "Presidentkaffe och varma grisar" för 4€ på Salutorget... hade inte ett öre på mig. Skit och skit.

Nu ska jag vila en stund - sen ska jag representera igen.

Ögonblick

2011-06-14T21:58:00.003+02:00

Skolavslutning i 9 an

Blick

Lycklig vinnare på Gröna Lund

Städat och prydligt

Sundborn, Carl Larssongården och Mina underbara föräldrar

Karolina kastar sina luktiga skor...in i soporna...

..efter att ha shoppat nya i Lübeck.

Situationsrapport # 879 388, typ.

2011-06-12T20:41:00.001+02:00

Samma kväll som Finland blev världsmästare i ishockey, slog åskan ner i mejeriet och förorsakade produktionsstopp i - om jag är rätt informerad - två dygn. I går kväll var dags igen. Pang, dunk stopp.
Obegripligt. "Gud vill nog inte att vi ska ha nåt mejeri i Grådö...:" muttrade Staffan.

Vår sjö "Munkbosjön"

Akka Ja Kissa

Hettan har hållit oss i järngrepp i flera veckor. I morse vaknade jag av ett ihållande regn, svala vindar genom det öppna fönstret och ett fasligt mullrande. Tur att jag hade tagit mitt pickÅpack redan i går och åkt ut till Dammjön för lite strandliv. Träffade faktiskt familjerna Gruving och Gullersbo på sanden och det var en riktigt kul överraskning.

K ska börja sitt sommarjobb i morgon och A ska försöka jobba igenom sitt moppekort. Han och Joel ska vaccineras andra gången mot fästingar på tisdag och sen bli det Roc for Moc -kulturfestivalen... och sen Fiinland :)

Från Wikipedia:
Rock for Moc är en allkultursfestival som, från och med 2011, går av stapeln helgen innan midsommar. Detta sker vid Finnåkers kursgård som ägs av Västerås stift. Det är Svenska Kyrkans Unga som anordnar denna festival.

Fyrkantiga pannkakor som Staffan gör ute på grillen. MUMS!

Vi har bara grillat o grillat. Fisk, kyckling, majs, gris... pannkakor gott gott!!

Efter några veckors introduktion på jobbet ska Karolina igen vistas på Piis änd Löööv , en av Sveriges största festivaler, och det tycker jag är helt störtgalet. En hel vecka med musik och budskap, tältliv och tokerier. Wee HOooo Från Wikipedia:

Peace & Love, engelska för fred och kärlek, är en religiöst och politiskt obunden förening som startade 1999 i samband med den första Peace & Love- festivalen ^[1]. De första åren så arbetade föreningen för att motverka våld, rasism och främlingsfientlighet i Borlänge och Dalarna, men efter tid växte föreningen och arbetet gick över till att skapa arrangemang för positiva värden där budskap om mångfald, gemenskap och förståelse har stor betydelse.

Vera kommer med drycker!

Peace & Love består av, förutom musikfestivalen, Föreningen Peace & Love, den ideella organisationen Peace & Love Foundation, artistagenturen Peace & Love Artists samt caféet Café Peace & Love. I höstas startade också kurspaketet Världsbilder och internationella relationer i samarbete med Högskolan Dalarna. Festivalen sålde 2003 slut på biljetter för första gången och har växt sig större för varje år. ^[2] Peace & Love festivalen hade 41 685 besökare år 2009 och blev därmed Sveriges största festival det året.^[3] Visionen bakom festivalen är att arrangera någonting mer än en festival så dagarna präglas därför av allt från musik, performance, föreläsningar och poesiläsning. Festivalen äger rum under 5 dagar i slutet av juni varje år. År 2011 ska festivalen arrangeras mellan 28 juni och 2 juli.

Ja, och Staffan och jag ser fram emot en annorlunda sommar med mycket jobb men även mycket samvaro - midsommaren blir den första barnlösa sedan 1992... funi... jag ska resa och hjärtat ska kollas igen... och jag ska njuta av vinden, solen och havet, Mexico och Tallinn, Siljan och Hälsingland. Livet.nu

Välvalda ord. Gävledala 9/6 2011

2011-06-10T20:05:00.001+02:00

Ja. Oberoende varifrån det blåser. Han står stark.

Arla fucks up with Milko

2011-06-09T18:28:00.002+02:00

Samgående kan bli fall för EU

9 juni 2011 kl 17:06

Om Arla och Milkos planer på att gå samman blir verklighet kommer Arlas dominans på marknaden öka. Och bolagen kan vara skyldiga att anmäla affären till EU-kommissonen.

Arlas och Milkos besked att företagen förbereder ett samgående möttes av skepsis från andra aktörer på mejerimarknaden. Orsaken är att de två företagen kommer att få en för dominerande ställning.

Innan affären går igenom måste den godkännas av Konkurrensverket. Den prövningen väntas bli klar först till hösten. Men även EU-kommission kan få ett finger med i spelet. Kommissionen prövar fall där bolagen tillsammans har en omsättning i världen på 5 miljarder euro och där vart och ett av bolagen har en omsättning på minst 250 miljoner euro inom gemenskapen.

Arla är ett stort internationellt företag och omsätter drygt 59 miljarder kronor, vilket gör att det första kriteriet är uppfyllt. Frågan är däremot om Milkos omsättning når upp i 250 miljoner euro. Här blir det en fråga om vilken växelkurs som ska användas.

Samtliga Milkobönder, omkring 650 lantbrukare, får om fusionen genomförs sin mjölk hämtad av Arla.

Initiativet till samgåendet mellan företagen togs av Milko. Orsaken var att företagsledningen i mars och april såg tydliga tecken på att de ekonomiska kurvorna pekade nedåt, trots en rad åtgärder för att vända utvecklingen.

- Det finns inget alternativ till samgående med Arla, det är den snabbaste och bästa lösningen för Milkos medlemmar, sade Milkos ordförande Lars Reyier när fusionsplanerna presenterades vid en presskonferens.

Läs Svd här...

Altor takes over CTEK

2011-06-09T18:25:00.003+02:00

Altor acquires CTEK Creator Group

Altor Fund III (“Altor”) has signed an agreement to acquire CTEK Creator Group (“CTEK”), the world leading advanced switch mode battery charger company from FSN Capital.

CTEK is the world’s premier provider of advanced switch mode battery chargers and ancillary equipment. From its base in Vikmanshyttan, Sweden, CTEK has developed battery chargers that continuously become top rated when comparing to alternatives and in a user friendly way help people maintain and optimize all their vehicle power supplies. CTEK’s main markets include the Nordics, Germany, Benelux and Italy and the company had a turnover of SEK 334 million in 2010.

“CTEK has shown an impressive ability to combine technology advantage, customer value and market communication to build leading market positions across the geographies where the company has promoted its products. Altor looks forward to continue to drive strong growth on the back of features like better battery performance, longer battery life time and lower costs together with less environmental impact” said Stefan Linder, Partner at Altor Equity Partners.

The transaction is expected to close in June subject to customary closing
conditions.

New England

2011-06-02T18:45:00.002+02:00

Det var en gång en dröm som inte egentligen fann sin form.

Det var en outtalad längtan till omgivningarna kring något som inte ens kunde namnges,

som bara latent låg och vaktade, och stötte till ibland utan att man egentligen märkte det.

Förvisso var det olika, separata, drömmar som blandats ihop men som utan uttalat mål fick irra ända tills, plötsligt, utan någon speciell anledning vävdes ihop till ett mönster som till slut formade en skönjbar vy:

New England...

New England?

Och då blev det så att vi reste till Boston. Och jag längtar tillbaka till Boston. En obegriplig kärlek och längtan till trakterna norr om New York och Kanada - precis som jag i drömmen längtade till Dalana, Mora och fäbodarna...

Njut av bilderna, en del är hämtade från nätet, en del självtagna-

bilen var den som vi körde runt i USA med...

Och till slut a graveyard in Concord, Mssachussetts,

staden som vi blev så förtjusta i,

nära Lexington och bara kort pendelavstånd till Boston.

Bonusstunder. Nu.

2011-05-30T21:58:00.000+02:00

Jag är lycklig i kväll.
Axel sover,
Staffan sover,
Karolina sitter lugnt vid sin dator och jag likaså.
Jag har klippt gräset och allting doftar rent och grönt -
våren som yppigast med liljekonvaljer och syrener, vårvindar friska och molnets bröder som jagar över Himmelmora kam i den långa majkvällen...

Allt är gott,
allt är väl.

Det är som en plötslig depåstopp mitt i racet
eller att ha hamnat i stormens öga
eller när regnvinden vilar efter en plötslig störtskur.

Andrum, stilla existerande, vetskap av nuet. Nu.

Mitt liv i bilder...

2011-05-29T20:18:00.001+02:00

Renoveringsobjekt i Riga

Från Tour de Baltic 2011, med min kompis VB Peter den Store, vid sidan av vårt hotell i Riga, Lettland...

Brasobacka på Kortjina i Kvikant

Nuoriso nouseva, Jukolan KAkarat!!

Koira ja poika ja....

..kadonnut poika (Lost Boy)

Moddi tar älgen vid hornen.....

Hejåhåå... släkt och vänner på traktorlava :)

Jag har varit EN gång på Sällskapsklubben. Då blev jag gift...

Axelheim

Färger vid mejeriet, Grådö

Vikmanshyttesjön, lunchpromenad i Maj ...

Min man, min kärlek, mitt liv

Litauen, tradarfik, typ 20 km från Kaunas

Riga igen.

Status: Mutabilis

2011-05-22T10:13:00.002+02:00

Underbart att Lilla K är hemma. Hon är mitt fyrverkeri.

Har så mycket i tankarna -om ALLT!
Händer mycket
upplever mycket -
men bäst av allt var syrendoften i söndagsmorgonens stillhet i morse.
Vindstilla, känner hur solen värmer ryggen när jag hämtar dagens tidning...

Känner dofter från svunna epoker - och är en stund i det förgångna, just nu.

Det finns fler än ett universum inom varenda jag.
Capice?

6-1

2011-05-16T19:01:00.000+02:00

Sveriges urberg darrade i går kväll när åskan svepte obarmhärtigt över Dalecarlia.
Regnet öste ner och blixt följde blixt lysande upp nejden när Tor rasande styrde sin vagn över skandinaviska halvön.

Men det hjälpte inte.

Det finns ingenting som är så sött som detta.
Som får mig att kräkas av lycka.

IHANAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA

Niitä näitä.

2011-05-14T13:24:00.006+02:00

Garpenbergs Herrgård

Tjejfest

Hedemora Vanity Fair

.... jaa, sen ska jag ju passa på att ha tjejfest när de manliga är utflugna. Mina jobbkompisar kommer hit på knytis, det ska bli riktigt kul... och nu är det marknad i Hedemora och i kväll ska jag och min make på Garpenbergs Herrgård på Företagsgala. Så lite kul blir det mellan varven.
(Jag som drömmer om hur Polen ska hanteras och hur jag ska ställa kraven för min anställning som platsansvarig i Mexico... öisch..!!)

Och sen kan jag ju inte annat än jubla över Mikael Granlunds Ilmaveivi. Voi raate !!!!!

Mellan hägg och syren.

2011-05-12T20:12:00.000+02:00

Jag tror att Teresa är lite stressad nu.
Det är Mexico som stressar. Resan dit känns som ett mål i sig.
Något som jag ser som ett högt berg mitt på sommarmånadernas gröna ängar.

Intressant och en verklig utmaning, men skulle ha varit bättre att placera den i början av sommaren, så att man fick ha semester sedan. Vila, lugna ner sig och njuta av stillheten.

Det är mycket resor i familjen nu.
Nästa vecka:
K- Barcelona
A&S- London
T- Litauen, Lettland, Estland.

Bon voyage.

Frusna ögonblick -

2011-05-08T18:12:00.004+02:00

I Bubblan - Grindskog, Karleby 2008

Tidlös -

Storträsk. Drömhuset - .Karleby

Vintern innan avfärd. Snöfamiljen och två lyckliga barn. Bollnäs vintern 98 - 99

Dags att resa hem. Sirkka och Örnulf på Hedemora tågstation efter julfirande 2007.

Axel kommer ut ur snön... 2008 Hedemora

Copacabana 1992 December, Rio de Janeiro BZ

Mattis och Axel 2010 Hedemora

Det finns så mycket roligt på nätet... :D

2011-05-08T17:47:00.001+02:00

Hej alla glada

2011-05-02T21:59:00.001+02:00

Ojoj.
Har jag varit eller har jag inte varit?
Med om en himla massa underbart!
Njutit av vårdofter i moskogen på Grindskog och på Kortjina
grillat korv och släpat ihop en Påskbraso som så många gånger förut...
varit så glad över att mamma, pappa, Bitti&co, Nande&co, Nilla, Thore, Titti&co, Mia&co, Mallotboa med alla alla i nedstigande led.... har tagit emot mig och mina ungdomar (och Jozz) med öppna armar, utan att fråga, utan att kräva, utan att döma.
Jag fick komma och vara jag.
Det finns bara en plats i världen därifrån jag härstammar.
Kvikant, Kortjinabacka.
Ingenstans doftar livet lika som där.

Jag älskar er alla.
Tack.

2011-04-16T20:37:00.000+02:00

Jag är så jävla arg på alla er som bara "tar ett glas rött" på FB.
Fy fan vad löjligt.
Jag tror jag går ur hela saTans systemet bara för att jag ibland är så less på er, ni fyrkantiga, förutsägbara, ångestframkallande anpassade människojävlar.
Ja, jag är trött på mycket och jag skulle vilja skrika rakt ut att dra åt helvete med alla "Fria sprutor åt missbrukare" eller "Let´'s dance- Marie visar röven i Bollibompa" ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ

... nu ringer pappa så jag får ånga av mig åt honom i stället... hej då.

Aprilkväll 2011

2011-04-13T21:14:00.000+02:00

Jaha.
Nu pös dom iväg då, inte för första gången, men igen. Lilla barnet Karolina och Bilskoleläraren Staffan. Till Långshyttan skulle de, med diverse kompisar på kyyti... och pappa skulle få komma hem alldeles ensam...
Axel har gymmat idag och Karolina likaså, jag har cyklat, började i går och oj vad jag njöt. Så roligt!! Och det bästa är att det inte gör ont i hjärtat längre. Tungt, javisst, men det gör inte ont. Och jag kommer ihåg att vara både tacksam och lycklig. Pratade med Sven och Sara, gjorde god mat och tittade på köks-tv. Det visades både Milano, Thailand och Rio de Janeiro, och jag tänkte--- oops jag har ju varit överallt som de pratades om...

Och jag vill så mycket. Nej nej jag har inga mål och inga planer, jag är som jag alltid varit, man vispar åt alla håll med båda händerna och får mera gjort än vad man riktigt begriper... och jag älskar det.
Och jag ser fram emot att åka till Finland över påsk. SÅÅÅ mycket!!
Gracias a la vida, que me ha dado tanto!

Istanbul / Turkiet : check!

2011-04-11T19:07:00.002+02:00

Hej tjärä bloggbok.
Nu har jag varit i Istanbul on Konstantinopelissa, Κωνσταντινούπολις, och jag är så trött nu att jag orkar inte skriva om det.
Det är en otrolig stad, obeskrivlig, överraskande och obegriplig!?
Lär vara en av världens största städer... ja det tror jag på efter att ha kört flera mil i kamikaze-fart på 6-filig motorväg och inte ens kommit halvvägs -och startade långt från centrum (Atatürk Havalimani - flygfältet).
Men även om vi har jobbat från bittida till sent har vi upplevt varje kväll, både Cemberlitas Hamam i gamla Istanbul centrum, utställarmiddag med turkisk buffé & party, och sea-side restaurang utan meny och toaletter vars lukt kunde fälla en häst. Fantastiskt bra resa, mässa, upplevelser och intryck... 32 olika nationaliteter som besökte vår monter allt från Albaninen, Kazachstan, Georgien, Moldavien, Saudi-Arabien, Marocko, Syrien, Libanon, Israel, Sir Lanka, Iran, Irak - men inga Afganistaner eller Azerbadjaner, vad jag vet.
Inbjudan till Kazachstan på mässa, samt tillbaka till Turkiet i November, Antalya...etc etc.
Vi har skrattat så vi har nästan gråtit och jobbat och gjort business.

Nu ska jag laga en god middag åt familjen, Sen ska jag sova.
Merhabat gonatt gonatt.

2011-03-28T19:29:00.001+02:00

Solen skiner in genom ett vårsmutsigt fönster.
Den stränga vintern har i pur ondska skapat massiva ispansar där det redan borde ha smält. Decimetertjock och förrädiskt hal ligger den längs våra stigar, man går bredbent, hasande, med armarna balancerande på sidorna.

Tänker på ungarnas historier med det motsatta könet.
Tänker på hur klart man ser i dag mot då, i samma ålder, 16- 17.
Önskar att de skulle kunna betrakta det som sker från samma avstånd som jag. Typ på trettio års avstånd. Fast det går ju inte. Inte alls, annars skulle det vara trist att vara ung !

Håkan Juholt, den nya S-partiledaren väcker inte mina sympatier.
Förutom att han ser ut som en snuskgubbe så verkar han vara en gammelsocialist som bara gnäller och jobbar på men tar aldrig några initiativ. Jag har säkert fel ( :p ) men sådant intryck gör han på mig, Yttrandefrihet!

Bang Tao Beach / Thailand - "check"

2011-03-27T17:31:00.003+02:00

Mycket bra.
Rent. Fint. Gott. Soligt.
Sandigt. Grönt. Fuktigt.

Ryssar, Svenskar, Finnar, en och annan Tysk, Norrman och Danneman.
Och vi :)

Nedan har jag filmat från min plats under korkeken...

"Att känna varje stig i skogen..."

2011-03-02T22:26:00.000+01:00

..någon gång när jag var ganska ung...så satt jag och tittade i kartboken som vanligt...
och plötsligt så började gråta när jag drabbades av en insikt.
Ja, jag storgrät ju inte, men det var mer än bara "tårar i ögonen".
Och sen var det en djup suck efteråt och resignation.

Resignationen kom med insikten att jag förstod att jag aldrig kunde "Känna varje stig i varje skog i hela världen" En tanke som formades just i det ledsamma ögonblicket.
Jag hade aldrig medvetet tänkt så, format tanken i ord. Men när jag då insåg att det var lika omöjligt som att flyga utan hjälpmedel - vilket jag också smärtsamt vaknade till en gång när jag var ännu lite yngre - kände jag tomhet och uppgivenhet.

Jag är uppvuxen med kartor. Pappa och mamma hade kartböcker, vägkartor, jordglob och dessutom en världskarta i formatet 2x1.5 m som man fick peta på och om man ville sätta ett kryss på Ougadougou eller Rangoon så var det inte heller förbjudet. Längtan till fjärran horisonter kittlade i mig hela tiden, fast det var ju mitt sätt att leva/vara, så jag reflekterade aldrig över det. Men jag kunde sitta och roa mig med en världsatlas och läsa de exotiska namnen, följa vägarna och floderna med fingret.. resa i tankarna. Och hela världen var intressant.

Sen har det ju blivit så att bara jag blev tillräckligt vuxen så stack jag på Inter-rail inte bara en men tre gånger, vilket uppfostrade mig mycket i mitt senare resebeteende. DVS att helst resa på egen hand.
Charter i all ära. Men resa är när man gör det själv, i egen regi.

Och nu ska jag få lära känna ännu fler stigar i denna värld.
Jag sa åt Anthony (min kollega från USA som ska komma med mig till Mexico) att om jag ställer mig vid gathörnet i Mexico City så råkas vi nog då han kommer... och han storgarvade...

Och trots det sitter jag och tittar på fler platser, fler kartor, fler resor...

Fast egentligen, brukar jag ju säga, vill jag bara vara hemma i lugn och ro...

Söndagssysslor

2011-02-27T17:29:00.004+01:00

I dag ska vi inleda grillsäsongen!
På dagen var det ju plus-grader, så varför ska vi vänta?
Ska äta griiiiis med Musta-Pekka och ugnspotatis.
I går var jag och min make ut å sjoppade hela halva dagen.
På kvällen lät jag "Stora Mello" skvala i kökshörnet.
Dekorerade bordet med tulipaner och ny löpare.
Åt wokade grönsaker och blåmögelostkött - alla stönade, så gott var det.
Har installerat Spotify Premium i min smartphone och ungarna har sportlov.
Men har inte betalat räkningarna.
Ha ha.

PS; Bitti, jag <3 KoKo-kaffekopparna!

Självstyre och min mors mindfulness

2011-02-22T21:55:00.000+01:00

Oj vad jag är medveten att jag lever!
Att mitt liv är här och nu
och att mina vänner är mina på grund av anledning
och att saker händer för det är jag som vill att de ska hända-
att jag styr.
(Nu är jag naturligtvis medveten om att det finns mycket som jag inte kan göra något åt hur jag än styr och ställer)
Men att jag alltid varit närvarande i stunden och medvetet tagit mina sinnen i bruk - tack vare mitt DNA och min mors ömma uppfostran, hon uppmuntrade nämligen till mindfulness innan det definierade begreppet ens hade snuddat vid hennes sinnen... är det inte fantastiskt!
Hon öppnade våra ögon att se det lilla i det stora
de perfekta detaljerna i det stora myllret
känna vinden mot knäna och lyssna på regnet
smaka på saltgräs och dra in doften av gyllene rökt fisk.

Pappa har också alltid sett livets storhet i vardagen,
jublat över isformationer i stuprännorna och doften av nyklippt gräs...

Livet är enormt!
Tacksamhet är nyckeln.
Och med den kommer ödmjukheten.
Stillheten.
Och lyckan.

Nu ska jag sova, jag har sjungit på Hilton Slussen i går kväll, och har lite att ta igen.

Facebook liknar en vädersajt...

2011-02-19T10:11:00.000+01:00

... man jämför de nedåtkrypande temperaturerna
Eller ett musikforum .. man delar med sig videos och låtar till kreti och pleti.
Eller träningsdagbok.."Nu ett cardio-pass" (Gud vad jag är duktig)
Eller menü : Lax i ugn och Mjuk Pepparkaka hahahahahahaha (jag själv)
Dryckesmätare: Nu en kall en!
Skrytsajt - Planning a trip to Mocambique...
Klagomur, dessutom.
Nej jag befriar inte mig själv från anklagelserna.
Jag bara konstaterar.

Dessutom lär vi oss att ignorera de andra i samtalet eftersom vi kommenterar ofta den som startade tråden och skiter i de andra -
Eller sen för vi en diskussion i tråden med någon annan i tråden och ignorerar den som startade...
äsch, sånt e livet.
Föränderligt.

Henrik Dorsin

2011-02-17T22:33:00.000+01:00

På vita vingar

2011-02-17T16:20:00.000+01:00

Resplan inom kommande 6 månader:

Mars: Thailand
April: Turkiet, Finland
Maj: Estland/Lettland/Litauen
Juni: Spanien
Juli: Mexico
Augusti -
September: Italien.

Fet : Konfirmerat

13.02.1941 Till min mamma Sirkka-Liisa

2011-02-14T12:54:00.000+01:00

En minä tiedä kuika kylmä silloin oli, kun synnyit. Miten pakkanen paukkui nurkissa ja lumi narskui saappaitten alla.
Tiedän vain, että tänään, 12 helmikuuta 2011 on Kokkolassa hyvin kylmä, tänään, 70 vuotta myöhemmin.

Paljon kakkuja syntymäpävänäsi, ruusuja ja haleja, tehdään vähän otollisen ilman savuttua jonkin näköinen kokous.
Rakastan sinua Min Mamma, ehkä enemmän kuin ymmärrätkään

Snabb Situationsrapport

2011-02-03T22:14:00.001+01:00

..åker till Vemdalen i morgon. Ska åka längdskidor och dricka varm choklad i snödrivan.
...A ska uppgradera sin dator om han hinner mellan varven...
K har mera tid för sin mor och bjuder hem nya förmågor...
S ska köra igång Megamejeriet och är otroligt snygg och värmer mig om nätterna...

Jag har lovat att hjälpa min kollega på Bilmässan i Istanbul i början på april. SpäNNandee!!

katastrofmedia och kaostidningar

2011-01-25T17:43:00.000+01:00

Köldchock Vargavinter Snökaos Iskatastrof
I varje fall älskar tidningarna att skrämma upp oss.
Men vad då?
Har det inte varit kallt förut?

Svart katastrofhumor

Inte kastade vi yllestrumporna förrän i april och 1 Maj fick man ta på sig dem i gen i snöblasket.

Haussa inte upp allt.
Det går som i sagan, Vargen kommer, vargen kommer!!

Trött på katastrofmedia och kaostidningar. Vill inte att min SvD ska frottera i dylikt.

Söndagsgröten

2011-01-23T13:12:00.002+01:00

"Itin ny - men noo iter ni å'!"

I samma ögonblick i Hedemora...

2011-01-15T19:22:00.005+01:00

...sitter 4 underbart sprudlande 17-åriga tjejer vid matbordet och umgås kring tacos.
...står en ståtlig ynglig på 15 år och vrider ihop en äppelkaka i samma kök.
Tur att det finns tillräckligt med kvadrater.
Me lucky!!

Arv och miljö

2011-01-15T15:45:00.001+01:00

******

I detta hus serveras sprit endast i samband med fisk.

Som fisk räknas all mat förutom pölsa.

Skulle pölsa serveras, vilket Gud förbjude,

räknas även detta som fisk.

******

Den nya dagen gryr.

2011-01-15T14:25:00.001+01:00

-10 i dag kändes som en smekning.
Höll en monolog åt stackars K om finlandssvenskan/karnas ställning och vara eller inte vara och/eller varför? medan vi promenerade mor och dotter sida vid sida.
Hon läser om svenska språkets historia nu, och jag var ju kvick att ta över och förklara MIN syn på MITT svenska språk... liknar väldigt mycket ett beteende som jag vuxit upp med där min far tog över diskussionen vid matbordet och vi blev åhörare till ett föredrag om egentligen vad som helst han visste mera om än vi stackars halvvuxna vettskrämda tonåringar.
Arv och miljö, miljö och arv.

I Finland larmas det om svenskans vara eller icke vara.
I Sverige är det vargarna som delar folket i tu.

Kan det månne finnas paralleller?

Savage Chickens by Doug Savage

2011-01-15T14:13:00.002+01:00

Livet är underbara stunder.

2011-01-12T19:50:00.000+01:00

I morgon är det en månad sen min operation.
Det har varit en lååång underbar månad.
I dagstdningen finns reklam för cancerfonden, där en helt random, tråkig, grå, trist och jobbig vardagssituation benämns som underbar, enastående, fantastisk stund...
och det är det det är.
Livet.

2011-01-10T11:54:00.001+01:00

Meningen med livet.

2011-01-08T18:39:00.003+01:00

Grävde en grop i snön och tände en eld.
Det tog ganska länge innan jag fick till en korvglöd som dög, och inte hade jag länkkorv heller.
Men vanlig svensk grillkorv och Auran Sinappi fick bilda en föreing ihop med den kalla snön, rökpustarna och grå himlen.
Låg i snön och åt korv.
Ensam.
Tänkte på påskbrasorna som jag upplevt på Kortjina, på hur man blir äldre, på henne som dött för ung, på mina barn som trilskas ibland, på arv och miljö och meningen med livet.
Om jag inte skulle vara Teresa, utan Snusmumriken, skulle ingen undra över att jag gör som jag gör.
Å andra sidan satt jag ganska väl i thujornas skydd i mörkret.
Så att ingen behöver fundera.

.

Livet är inte för evigt. Döden är det.

2011-01-07T18:36:00.001+01:00

För att öppna sorgeligt: Alltid så tungt när en ung människa dör.
Nej ingen närastående, nej inte ens en kompis utan en bekant i periferin.
Någon jag visste, någon som jag visste existerade, någon som jag träffat och växlat lite tankar med. Inte mer.
Men hon var inte mer är omkring 30.
Då blir det lite fel.
Man blir igen en gång uppmärksam på att livet är inte för evigt.

This is how the money rolls in...

2011-01-04T18:23:00.000+01:00

..så var det den rika turisten som klev in på hotellet i en liten by. Hon
lägger 1000 kr i receptionen och går för att ta en titt på rummen.
Hotelldirektören tar omedelbart med sig tusenlappen till slaktaren och
betalar sin skuld. Slaktaren går med pengarna till bonden och betalar sin skuld.
Bonden tar sedeln till bensinmacken och betalar för bränslet han har tankat
på kredit.
Mackägaren går till byhoran och betalar sin skuld på tusen kronor.
Byhoran går till hotellet och betalar sin skuld med tusenlappen.
Hotelldirektören lägger tillbaka sedeln på disken.
Turisten kommer tillbaka till receptionen. Hon gillade inget av rummen och
tar tillbaka sina 1000 kronor.

Ingen har alltså tjänat ett enda öre, men hela byn är skuldfri!!

Detta har jag läst förut, det är hur hela byn blir optimistisk eftersom de inte har en skuld längre och snipp snapp så är finanskrisen slut.

Jag är så lycklig

2011-01-03T20:12:00.000+01:00

...att få vara hemma!
Jaaaa, men , javisst, jobbar också, men att det är så - lugnt!

Fick frågan att åka på en MC-mässa i Lyon, Frankrike, nu i slutet på Januari.
Just nu känns det som njet.
Fast - jag kollade på flygtidtabellerna redan...men bara lite, så där på skoj.
Meeen - jag svarade inte nej heller - jag svarade inget än.

I stället köpte jag ett gympakort till Hedemora Träningsverk VT 2011.
I morgon börjar Body Pumpen kl 20...
om man skulle rulla ner dit :)

Fasiken - jag är så lycklig!
Bastun håller på och blir varm och jag har en underbar familj - inte att förglömma de i Finland!
Bra jobb och två varma katter...
Excuse moi, men jag är så lycklig!

Skatt på glasögonormar också!!!

2011-01-02T22:41:00.002+01:00

Tjockisskatt.
Det föreslår en poliktiker i Sverige.
Jag antar att han själv är av själv-svält-typen, asket och masochist.
Troligen missunnsam och fördomsfull.
Heja heja, extraskatt på Judar och tjockisar. På dem som behöver tandreglering och rullstol.
Finnar och fotbollspelare.
Vem fan har valt in honom?

Bröllopsdag.

2011-01-02T15:31:00.000+01:00

18 år i dag.
I nöd och lust.
Vått och torrt.
Svart och vitt.
Här och där.
Upp och ner.
Skratt och gråt.
Sött och surt.

Inte visste väl jag
hur det skulle bli?
Men det visste inte han heller.

Så vi sitter i samma båt:)
Och jag ser inte fram emot att komma i hamn -.

Ruccziki -tsatsiki på ruccola.

2011-01-01T19:35:00.001+01:00

Ruccola hackas till småbitar med kniven - hack hack.
Läggs i ett "arbetskärl".
Tillsätt:
2-3 msk olivolja
2 pressade vitlöksklyftor
svartpeppar
salt.
Rör om ordentligt.
Sen tager vad man haver. Jag tog resterna av allt jag hade:.
Creme Fraiche
Gräddfil
Naturell Yoghurt.
gör den inte för "rinnig".
Avsmaka med Citron.

Jag tror inte att jag hade i något annat.
Mosad avocado skulle inte ha varit helt fel i blandningen... men man måste sluta när det ät som bäst, eller hur!?

Passade väldigt bra ihop med
Enkla Potatisrakor (endast potatis och ägg)
(Se recept i Teresas Kokbok "The Kokboken" som kommer ut postumt)
Rostbiff
Musta Pekka

Rött Vin och isvatten

Till efterrätt hade jag gjort
Havreflarnskrustader (ni vet) med cappuccinoglass och skogsbär.
Finns i "The Kokboken".

Awesome... finns det månne kvar av de små mästerverken...
Kokade inget kaffe till... tänkte att men då kan vi väl aldrig sova!?

Det hela avnjöts efter Grevinnan och Betjänten :)

Sen frågade han:"Vad ska vi äta i morgon?"
Love U!

GOTT NYTT 2011

2011-01-01T11:49:00.001+01:00

Lycka är att vakna denna morgon efter en mysig Nyårsafton!

I somras på beachen- snart är vi där igen !

Ungdomarna har varit ute,
jag älskar och är stolt över mina barn.
Duktiga dunugnar!!!

Maten i går var "Det godaste jag någonsin ätit" sa Staffan,
och det är väl ett bra betyg!?
Efterrätten likaså!
Filmen - Inception - var awesome OCH
i morgon har vi varit gifta i 18 år.

Älskar 2011
Weee HOOOOOOOOOOOOOOOO

Ingen rädder för vargen?

2010-12-26T18:13:00.000+01:00

Jag vill inte ha vargen på Brunnsjöberget. Eller i Norn. Eller på Nibbleberget.
Eller spanande kring Hovran. Tur att de skjuts!
Att inplantera avelsvargar är vansinne. Kostar miljoner kronor som man skulle kunna sätta i skola och cykelvägar. Åh santa simplicitas!

Parempi vanha konsti kuin pussillinen uusia.

2010-12-26T16:20:00.001+01:00

Jordemor kom fram på skidor.
Hurra för initiativ, fananamma och bondförnuft.
Svenska folket har försoffats. Jag skäms ögonen av mig.
De väntar på att socialstyrelsen ska mata dem med 5-6 skivor bröd om dagen och att skolan ska ta hand om uppfostran. Och det vet de allihopa, så jag behöver inte ens skriva det.
Sverige är ett underbart land, men får om och om igen försvara företeelser och attityder som frodas i Svedala.

Suck.

22 cm nysnö i natt

2010-12-26T16:09:00.000+01:00

4 mansarbetstimmar (fördelat mellan familjemedlemmarna) senare är gården altanen och altantaket under kontroll. + ½timme småprat med grannarna.
* * *
Axel gick ut genom dörren.
- Hej, Axel! Vart går du?
- Till en kompis.
Borta.
Inga handskar, högst troligt inga långkalsonger heller.
* * *
Karolina vill resa iväg.
Jag tror att hon skulle åka vart som helst. Fast till Åmål.
Hon kommer med ivriga tilrop:
-Tallinn!
-Lübeck!
-London!
-Tunisien!
-Stockholm!
-Kupolen!
* * *
Jag själv har tre projekt:
Jack Kerouac - På Väg (ny översättning 2008 av Einar Heckscher)
Muriel Barbery - Igelkottens Elegans
Sofi Oksanen - Utrensningen

Helst alla på en gång!

God Jul

2010-12-24T16:12:00.001+01:00

Julen är full med förväntningar - som man hoppas in i det sista ska bli sant!?
Julen - är full med romantik - hurudan, beror på var i livet man befinner sig i.
God jul - är universellt - oberoende var man är- det önskar jag er. Nu.
Kram.

Relativt ego tomte

2010-12-21T14:18:00.001+01:00